I fredags rullade vi för första gången i år iväg med husvagnen mot Katrineholm för att på lördagen köra finalen Kattcupen i Katrineholm. Lördagen bjöd på strålande väder och på träningen syntes det att det var snabbare tider än förra helgen trots att banan ändå var ganska stalpig.

Första heatet var båda bröderna Berggren låg i den bakre delen av heatet och i andra kurvan ramlar Emil då det var trångt och Joakim får då väja för han men kommer iväg. Emil är då absolut sist iväg. Men sedan blev det en krasch till där inte våra killar var inblandade i. Emil var sist iväg men hann på 2 varv kört upp sig från 20:e till 13:e plats då dom tog ett beslut att blåsa av heatet då den som krachade straxt efter hade brytit sig och behövde sjukvård. Hoppas att han trots allt kryar på sig snabbt.

Omstart och Emil är med bättre i starten och ligger runt 6:e plats. Joakim runt 10:e. Det blev ett riktigt tufft heat och Emil fajtas med toppen och klättrar upp och går i mål som tvåa efter Jonathan Bäck. Joakim håller sig stabilt och går i mål som 9:a.

Andra heatet var Emil runt 6:e platsen och Joakim 12:a. Men även detta heatet var spännande och Emil klätrade i fältet och även denna gången slutatde Emil 2:a efter Isac Giftig som vann. Emil blev tvåa även i dagens resultat och Giftig vann Bäck trea. Joakim kom i mål på en 11:e plats men slutade 9:a totalt.

Det var tuffa heat och en nervös (mamma) men stolt mamma och pappa idag. 

Eter tävlingen var planen att åka till Finspång för träning idag söndag. Men då Thomas grejade med Emils bak broms som var paj fick han se att det var ett rejält märke och en spricka i kopplingskåpan på Emils hoj och vi fick åka till macken och köpa flytande aluminium och laga kåpan provisoriskt och kommer idag att träna i Katerineholm istället.

/Annika

Nu är vi igång igen och det känns riktigt kul. Igår blev det träning i Karlstad som var första gången för oss. Det var en riktigt bra träning som gick mesta dels bra även om Emil gjorde en rejäl krasch och fick stapla av banan blödande i ansiktet vilket visade sig bara var näsblod men såg värre ut än det var. Stor eloge till han som dirket stannade vid Emil och bara släppte sin hoj för att hjälpa till att få undan Emils hoj och varna andra. Det såg man flera gånger under träningen där. Men passet därpå var Emil på hojen igen. Det var nöjda killar på vägen hem med lite känningar i kroppen efter en dag på banan.

Idag blev det en mer bekant men till säsong delvis ombyggd banan i Hallsberg. Träffade många bekanta vilket var trevligt.Träningen gick bra vädret var soligt och härligt och betydligt skönare idag än igår. Grabbarna körde i sina nya Scott kläder som kom hem i fredags. Tycker körningen ser bra ut då vi faktiskt inte kört hoj många gånger sedan säsongen 2013 slutade.

Hemma igen är båda killarna duktiga att ta reda på grejerna och tvätta vilket är kul att se.

Så nu är vi igång och vet hur helgerna framöver skall tillbringas och det ser vi fram emot.

/Annika 

Har nu varit hemma ett dygn efter resa som började i torsdags förmiddag och höll på fram till lördag eftermiddag. Men belöningen var våra två 150cc och dom var kanske inte i det skicket vi önskade men med lite fix kommer dom bli riktigt bra. Lite bling bling hade dom bytt ut och timmräknaren var borta. Ena svingen var en spricka på och då dom stal den hojen höll Thomas på att byta lager i länkage så den klumpen saknades då den stals. Nu hade dom satt dit något som inte passade och den var helt stumm bak. Kan var orsak varför svingen gått av. Oljan såg där emot bra ut i hojarna vilket kändes bra. Ena bakdämparen har vi bokat in service på hos vår duktiga fjädrings expert Magnus så det kommer fixa sig. Så det kommer bli bra hojar med lite fix. Sedan har dom ju sjunkit kraftigt i pris bara att dom blivit mer än ett år äldre.

Idag hade vi Nerikes Allehanda här och gjorde intervju. Kommer troligen i Na imorgon.

Imorgon är det även inbokat Tvärsnytt som skall komma hit.

Måste passa på att Tacka alla som på ett eller annat vis hjälpt oss att få hem våra hojar.

• Först var det Na:s tidningsbud som sett att det stod en Litauisk bil efter vår väg i samband med inbrottet. 
• Micke i Österbybruk som också drabbats och det visade sig tillslut att det fanns samband i våra inbrott. Och hans goda samarbete med polis och larmtjänst gynnade även oss.
• Bosse på Larmtjänst som hjälpt oss så gott han kunnat.
• Emils och hans far som hittade hojen på Litauiska annons sidan 
• Svenska ambassaden i Litauen, Laura som såg till att mina engelsk översatta papper kom till en engelsk talande polis.
• Zydrunas på polisen i Kelme som hela tiden hjälpt oss.
• Cia på polisen som gjort så gott hon kunnat trots att det var första gången hon jobbade med ett utlands ärende och det inte var hennes typ av ärende att jobba med.
• DFDS Seaways som sponsrade med halva priset på vår resa.
• Christer som lånade ut sin buss på vår resa då vi inte vill skylta med våran i Litauen.
• Sist men inte minst vårt alltid stora moraliska stöd i vått och torrt Morfar och Mormor

Har även varit ett otroligt stöd av många både vänner och andra som sitt stöd för oss. 

Att se att det är ca 600 som gillat mitt inlägg som jag gjort på Fb gruppen Stulna crossar i Sverige att vi fått hem våra crossar och massor med possitiva kommentarer värmer enormt och gör det hela ännu mer värt allt jobb vi lagt ner på detta. Tack!

/Annika

Har varit många tankar och känslor inför vår resa hur det skall gå. Vid incheckningen på båten var vi ganska ensamma Svenskar och mest manliga lastbilschaffisar. Men en och annan skåpbil var även med på båten och man sneglade både en och två ggr efter vad som kunde finnas i. Då vi skulle rulla om bord blev vi stoppade och en som helst bara talade Litauiska förklarade att jag inte fick sitta i bilen då vi åkte ombord och jag tvingades själv gå ombord medans Thomas körde på bilen som skulle parkeras efter många tajta svängar och en del backande längst ner i båten. Tog en bra stund innan han kom upp på däck och det kändes inte ok. Man är ju lite misstänksam och nojjig.

Letade på vår hytt som var helt ok innan vi gick ner och tog oss lite gott och dricka. Sedan var det buffé där det var lite av varje att äta. Båten var inte stor och vi gick upp till hyttan och somnade tidigt och sov riktigt bra.

Började dagen med en frukost buffé och efter vi gått i land hade vi inga problem och leta oss ur hamnen och dom ca 12 milen till polisen i Kelme gick utan felkörning.

På stationen blev vi lotsade upp till polisen vi haft kontakt och hjälp av. Skicket på polisstationen motsvarade inte någon byggnad i Sverige sista 30 åren, gammalt och slitet. Efter lite underskrifter av papper som jag själv fick skriva som kvitto på att vi hämtat ut hojarna blev vi lotsade till deras bakgård och där stod dom båda två. Lite löjligt det var ju bara två hojar med ändå så mycket känslor att åter få se. Men dom har stått i ett kall förråd som inte såg särskilt inbrotts säkert ut nu dom sista 7 månaderna och säkert inte bättre förvarade innan vilket man kunde se på hojarnas dammiga och slitna lite rostiga skick. Inlastade i bussen med x-antal lås kändes det så bra ändå. Vi tackade polisen för hjälpen och gav han en mugg med just dessa crossar tryckta på. Sedan åkte vi där ifrån .

Nu sitter vi i väntan på båten i hamnen i Klaipeda och kan inte förstå att det ändå blev ett slut på denna historia. Tagit mycket energi och om det har varit värt allt jobb och slit det vet jag inte men rätt ska vara rätt och nu är det det.

/Annika

Polisen som hjälpt oss i Litauen.

Det är med blandade känslor som vi imorgon börjar vår resa mot Karlshamn för att sedan fortsätta med båten mot Litauen och sedan dom sista 12 milen med bussen till Kelmes polis station för att äntligen få tillbaka våra crossar. Går allt som vi hoppas borde vi vara framme vid fredag lunch.

Det har gått mer än 6/7 månader sedan dom beslagtogs och många gånger tappat tron på att ens få dom tillbaka. Trots att vi nu är på väg så finns känslan att något kan bli fel och vi står där utan. Hoppas att vi innan vi åker kommer få dom sista papperna från polisen här i Sverige. Dom måste få godkännande från åklagare att vi ska få våra papper som är översatta till Litauiska, för att själva hämta hem våra hojar??? Det är inte lätt att vara brottsoffer i detta landet undra hur det är att vara brottsling??

/Annika

Det är nu 1 år och 3½ månad sedan våra hojar blev stulna. Det är ca 7/6 månader sedan två av våra hojar blev beslagtagna av polisen i Litauen. Nu äntligen är alla papper och dokument granskade, översatta och godkända och vi är nu välkomna till polisstationen Kelme i Litauen.

Har nu även fått beskedet att ordagrant som polis informerade mig av åklagern sagt att få hem våra hojar var INGET DOM BRYR SIG I. Även jurist och interopl hade svarat polisen att den resan får vi själva eller försäkringsbolaget stå för, och då var det inte svårt att räkna ut att det fick bli vårat problem med anledning av att dom två hojarna inte var försäkrade.

Men efter kontakt med DFDS Seaways fick vi fint rabbaterat pris på vår biljett på båten och fixade även trevlig buffé till kvällen åt oss och fin sovhytt. Stor tacksamhet från oss till dom. 

Har även fått ett skämtsamt mejl från polisen i Litauen att vi är så välkomna och det enda vi behöver med oss är ett gott humör. Låter bra!

Så torsdag nästa vecka bär det av mot Litauen och hemma igen lördag. Ett äventyr och ett avslut på en lååång och segdragen historia.

/Annika

Bestämde oss sent igår kväll att vi skulle åka till Åbågen igen och köra så Thomas gick ut vid tovlslaget och fixade lite med hojarna. Efter frukosten gjorde vi oss klara och och åkte iväg. Det var inte mycket folk där och banan var riktigt fin. Blev mycket åka då dom inte delade upp något för vi inte var så många där utan kunde köra som man ville. Det blev riktigt bra träning och efter några pass lån byttes dom hojarna och Emil fick testa Joakims nya -14 hoj. Han hann inte ens åka ett varv på den då han gjorde en fel landning efter ett hopp och gick med huvudet i sanden. Men det gick bra med både han och hojen som tur var. Men han gillade -12 hojen bättre än -14 hojen sa han och körde inte mer på Joakims hoj sedan. Det gav oss huvudbry då planen är en ny -14 till han men tror nog bara det var känslan att det var Joakims hoj och inte hans egna. Annars får han väl ha -14 hojen som reserv hoj :) vilket jag inte tror blir fallet.

Kvällen kommer tillbringas med andra likasinnade crossvänner!

Nu får vi Önska alla ett Gott Nytt År!

/Annika      

Vi har valt att inte köra så mycket hoj nu på ett tag. Joakim har inte kört på 2 månader och Emil inte på en månad men idag var dom taggade och vi lastade in båda 250cc hojarna och åkte iväg till Åbågen. Detta blev Emils första träning på 250cc som han kunde köra och känna att det är hans hoj även om det inte är den han senare ska tävla på men kommer då vara reservhojen till grabbarna. Det såg riktigt bra ut redan från början. Hann dock inte se så mycket av det passet då vi hjälpte en som bröt benet på banan. Men Emil var riktigt nöjd och ångrar inte beslutet om att köra 250cc. Det var riktigt mycket folk där och vädret växlade från sol första passet till att bli lite duggregn på sista passet. Emil tycket inte fjädringen passade han vilket inte är justerar än efter han heller så det är inte konstigt. Och sista passet var det riktigt spårigt på vissa ställen och när dom kört klart såg Thomas att Emil hade punka på bakhjulet vilket inte gjorde det lättare för han.

Det var nöjda killar i bussen hem efter en grå kall dag på banan i slutet på December utan dubbar......

/Annika